Med förnyad energi tar jag tag i skriva ner mina tankar kring Apples ny hårdvara, iPaden (eller Paddan som jag sett att den har börjat kallas). I och med att jag är en nerd och jobbar på ett kontor med andra nerdar och vi dessutom alla har Apple datorer och i 75% av fallen iPhones så var vi ganska uppspleta inför Steve Jobs presentation.
Vi hade inte slaviskt föjlt alla rykten men vi kände till en hel del av dem. Så kom då presentationen och jag kan inte påstå att jag blev överraskad. Tvärt om kände jag en lätt besvikelse. Var det allt? Apple hade ju hypat det hela ganska hårt med diverse “läckor” etc. Det var snack om att iPaden skulle vända uppochner på hela mediavärlden, det skulle vara det viktigast Steve Jobs någonsin visat.
Sen satt han där med sina jeans över naveln och den sladdriga polokragen på plats,könt att se att han lagt på sig några välbehövliga kilon i varje fall, och sa “Isn’t it great?” och jag tykte mig höra en viss besvikelse i hans röst.
Så döm av min förvåning när min fru efteråt sa “Hmmm… det der verkar riktigt smart. Tänk vad skönt att ha en sån liten smidig platta till att göra småsaker på nätet”. En stund senare nämnde hon faktiskt ordet “revolution” och sa att iPaden förmodligen kommer att förändra saker och ting i datorvärlden.
Där ser man. Hype är kass.
Imorgon tänkar jag ägna en bloggpost åt att toksåga iPaden allt vad jag orkar för att sen på måndag ösa beröm över den. Sen blir det nog en post om A4 chippet också. Vi ses.
